Tankar idag

Jag har funderat över all denna pajkastning var det gäller, frikyrkan. Det är mer eller mindre accepterat att gå till svenskakyrkan, men när man pratar om de olika frikyrkorna, då börjar folk dra åt sig öronen. Det handlar ju om "sekter," helt klart. Något som även jag trodde, för det hade man hört. Att höra och gå på ryktetsvägar är väl något som vi människor är experter på. Vi bildar oss ingen egen uppfattning, utan vi går många gånger på vad andra säger.

Något som till viss del handlar om osäkerhet. Vi vill inte sticka ut i mängden, utan vi vill bli accepterade. Gör man då något som inte är helt korrekt enligt den stora massan, då blir man utanför. I detta läge kan man välja att fortsätta gå sin egen väg, följa massan till hälften och stå på ett ben på varje sida eller att helt följa alla andra. Bibeln skriver om detta; det är bättre att vara varm eller kall än ljummen.

Det största felet som jag tror vi gör i kyrkan idag är då vi tar med oss världen in i kyrkan. Vi börjar tumma på saker eftersom vi vill nå så många människor som möjligt. Vi vill inte sticka ut, utan vi vill vara som alla andra. Det gör inget om man lever som sambo, dricker lite vin på fredagskvällen eller använder sig av vita lögner osv. Jag hade väldigt svårt som ny att komma till kyrkan och se detta. Jag ville se en skillnad, det ska inte se likadant ut i kyrkan som i övriga världen. Då kan man lika gärna gå med i någon annan förening. Man ska leva som ett bra föredömme i kyrkorna, det ska vara en skillnad på frälsta och icke frälsta människor. Man ska inte behöva säga till andra att man är frälst, utan det ska synas på utsidan........

Det finns saker i mitt liv, som aldrig hade kunnat ordna upp sig om jag inte hade haft Gud. Jag hade gett upp honom och förkastat han. Jag frågade gång på gång varför han inte kunde hjälpa mig, varför lämnade han mig i detta elände. Jag hade inte längre någen egen kraft att  ta mig fram med, utan jag sa bara att jag ger upp nu. Om det finns en Gud, då är det dax att du griper in. För själv klarar jag inte detta!! Och mitt i detta så kom ett sånt lugn över mig, det var som en värmekälla som strömmade genom kroppen.

Många kanske säger att det är ödet eller rena tillfälligheter. Men det är väl just det som är en del av skillnaden, jag tror att det var Gud som hjälpte mig.

Att vara tacksam över det vi har är inte alltid lätt. Allt som oftast sitter vi och tittar på det vi inte har och förstår inte varför det är sådan orättvisa. Varför ska alltid jag drabbas av allt elände, är det inte nog snart. När man som människa gått igenom den ena krisen efter den andra, utan att ens ha en chans att få andas ut. Då kan man fråga sig varför?

Ska det aldrig ta slut? Jag försöker se det som att jag ska lära mig något och kunna bli en bättre och ödmjukare människa. Men det är inte lätt att förlåta människor som gjort än illa, men om man tänker på att Gud har förlåtit mina synder, varför ska inte jag då kunna förlåta dem som sårat mig! Det var som pastorn sa på dagens predikan; Be för era ovänner, så ska du se att det händer en förlossning hos dig. Få kärlek till andra människor och har du ingen kärlek till dem, så be om att få det..........

"Det är lätt att se flisan i andras ögon, men destå svårare att se bjälken i sitt egna".

Guds kärlek är störst

Tro

Gåvor att bota sjuka

Gåvan att profetera

Gåvan att skilja mellan andar

Gåvan att tala olika slags tungomål

Men vad vad är det som gör att man får en viss gåva? Får alla en gåva?

Det står i kor 12:31 att vi ska stäva efter de nådegåvor som är störst.
Vilken gåva är då störst? Jo i kor 14:1 står det skrivet att profetians gåva är större än tungomåltalets.
Detta för profetians uppgift är att bygga upp människorna och församlingen, medan tungomålet är uppbyggande för sig själv. Ett språk mellan sig och Gud.

Den som talar tungomål ska be om att kunna uttyda det. "Ty om jag talar tungomål när jag ber, så ber min ande, men mitt förstånd bär ingen frukt." (kor 14:14)

När jag tänker på Gud ibland, så tänker jag på vad han inte gör i mitt liv. Han lyssnar inte på mig och han ser inte vad jag behöver hjälp med.
Jag vill känna Gud, men för att jag ska tro på han fullt ut, så måste han göra vissa saker. Det är som jag kommer med krav om att testa honom. Men om jag vänder på det, vad gör jag för honom? Vad gör jag för att han ska vilja göra saker för mig. "Man ska älska Gud av hela sitt hjärta står det"........Men gör jag det? Gör jag allt det för honom, som jag vill att han ska göra för mig.?

Jag försöker tänka mig in i kärleksrelationer, hur gör jag där? Ställer jag krav på att min partner ska älska mig först, sen kan jag börja göra det. Eller är det så att jag bara älskar han för den han är?
Och hur är det med barnen, måste de uppföra sig exemplariskt innan jag kan älska dem?
-Nej så är det givetvis inte! Man älskar sina barn oavsett och slutar inte älska dem barn bara för de gör fel.
Men man vill att de ska göra rätt!

Likadant är det med Gud. Han älskar oss, men han älskar inte synden. Det kan vara svårt att leva ett liv precis som Gud vill här i Sverige, tänker många. Det är skillnad i andra länder, där man verkligen behöver Gud. För här har vi det ganska bra ändå! Och vad är synd egentligen är det att ha en elak tanke om någon eller att se på någon annan man/ kvinna med beundran? Ja det kanske är så att denna tanke är början till ett frö...........

 Och hur är det med alla andra. De gör si eller så och då gör det ju inget att jag gör........
Men vad är det vi ska sträva efter? Det är inte att jämnföra sig med andra och förlika oss med fel och brister som andra gör. Vi blir inte rättfärdiga genom att skydda oss från andras synd.
-Nej det vi ska göra är att eftersträva Gud och hur vill han att vi ska leva? Vi ska förtrösta på att Gud hjälper oss, men först måste vi börja lita på han. För det är likadant med vänskapsrelationer. Vi kan inte vara vän med någon som vi inte litar på, de är inte våra vänner. Vi kan inte heller kalla oss för kristna om vi inte litar på Gud.......................

Livet handlar många gånger om beslut,man måste ta beslut hela tiden. Vad ska man jobba med, var ska man bo, vem ska man leva med osv. För en del människor kanske det känns enkelt, men för alla gör det inte det. Alla människor har inte samma förutsättningar för att lyckas och komma dit man vill, men jag tror att alla kan lyckas om man bara fattar ett beslut att förändra sig. Ett beslut där jag ska försöka göra det som är rätt. Men vad är rätt då? Det som är rätt för mig kanske inte är rätt för dig? Det jag har i mitt bagage har påverkat mig till den jag är idag. Det har gjort mig till den människa jag är. Du kan aldrig sätta dig in helt och fullt i min situation och jag kan inte sätta mig in i din. Jag kan inte ta dina beslut, utan i sista änden är det ändå du som väljer. Du är fri att ta dina egna beslut och val. Ingen kan du ge skulden för det du gjort, utan du får själv bära ansvaret för ditt liv!


"Ni är kallade till frihet bröder.
Använd bara inte friheten så
att den onda naturen får något
tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek."
Gal 5:13

 

Blickar jag bakåt i livet, så kan i jag se var jag svängde av och gjorde fel val. Men att sitta och tänka på det som jag gjort, som är fel hjälper inte mig idag. Det som är gjort är gjort och det går inte göra något åt det! Det man kan göra är att försöka ta lärdom och sen släppa det och gå vidare. Det går inte älta i gammalt groll, ingen blir lyckligare av det. Jag vill leva ett lyckligt liv och vara tacksam för det jag har och inte klaga över det som fattas.