Måndag



Nu är an hemma igen och inser hur fort även denna helgen på jobbet gick. Håller på med lite julpynt, men är ännu inte färdig. Har inte fixat adventsljusstaken ännu. Hm och kan inte bestämma mig hurdan jag ska ha i år. Brukar mellan åren försöka variera mig något, eftersom jag har en förmåga att tröttna på alla traditionella.

Har ett sjuktbarn hemma idag, han är hostig och hade feber igår. Men hoppas på att han blir bättre framåt kvällen, eftersom vi har köpt hockeybiljetter. Vilket han sett fram mot länge. HV spelar ju mot LHC borta idag. Hoppas bara att det blir lugnt från supotrarnas sida. LHC är ju kända för att ha vilda sådana. Något som jag har svårt att förstå. Det ska väl vara kul att se på sport, inte ska man riskera bli slagen eller få saker kastade på sig.





Det känns väl sådär nu i efterhand. Hv fick på däng av LHC och även att det bara är sport, så sitter man och retar upp sig på deras klack. När de gör narr genom att skrika HALLELUJA; halleluja, HaLLeluja. Ja smålands Jerusalem, som det så bekant heter. Men även att jag bott där i stort sätt hela mitt lis, så har jag aldrig upplevt att det är så mycket Halleluja. Kan däreot känna att folket upplevs finare i Jönköping eller stroppigare på något sätt. Kan känna att det inte är samma här.

Men dialekten har jag ännu inte riktigt förlikat mig med. Det kommer nog dröja. Men när det gäller Hockey, så finns det bara ett lag i mitt hjärta HV, så klart!!


Tillbaka på jobbet.

Nu tillbaka på jobbet efter en långledighet, men det känns inte som jag varit ledig mer än ett par dagar. Tiden går alldeles för fort jag hinner inte med längre. På jobbet går det sin gilla gång, vi tittade på idol igår och Mariette åkte ut. Det känndes som på tiden. Hon har varit bra, men nu håller hon inte riktigt måttet. Erik briljerade totalt igår. Har knappt tänkt på honom innan, men nu såg man att han var utöver det vanliga.

Hemma hade de det bra, lillkillen var för första gången hos en kompis och lekte. Det var jättekul att han fick göra något själv. Han har mest hängt på storebror och hans kompisar innan. Det känns som en bra familj, har pratat en del med mamman och hon verkar trevlig.

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe innan arbetet börjar.

Vänta på tiden

Samlar kraft, men det händer saker runt omkring hela tiden. Kan inte riktigt ta upp det här, eftersom det skulle vara att lämna ut vederbörande. Men bollen är i rullning och den går inte stoppa. Antingen kommer det bli en ände med förskräckelse eller, så kommer det bli ett uppvaknade. Det är inget man kan avgöra innan, men hoppet är väl det sista man har kvar. Så vi hoppas på förändring, men hoppet är svagt. Jag har gjort det, som står i min makt. Kan inget göra mer, utan får bara sätta mig ner och vänta. Men det känns ändå bra att gjort något, för man kan inte acceptera allt. Inte när det inkräktar på ens eget liv och man mår dåligt. Nej slut med det!!

Vaccinations bekymmer

Insåg nu att vaccinet var försenat, så det gick inte ta någon spruta i morgon. Vi som har skolbarn hade tid förra veckan, men eftersom stora sonen var sjuk kunde han inte ta. Men lillkillen och pappan tog sprutan. Upplägget var ett barn + en förälder fick ta, så jag hoppade. Tänkte att jag kunde ta den tillsammans med den äldre denna veckan. Men det gick visst inte! Kanske ska kolla upp med skolan och se vad de säger nu. Man borde ju få en andra chans eller?

Ingen träningsvärk denna gång!

Det känns helt otroligt men jag har inte haft någon träningsvärk efter fredagens hockeyträning. Jag som trodde att jag inte skulle kunna gå efteråt. Men det var väl så att konditionen tog slut före musklerna haha. Men idag ska jag åka lite skrillor med barnen. De tyckte att jag behövde öva lite själv innan nästa träning. Jag känner at jag får väl ge det en chans ett par gånger till, eftersom jag inte kan räkna med att klara av det på en gång. Jag är ju egentligen ingen bollsportstjej, utan snarare en hästtjej. Detta är enbart en riktig utmaning!! För det måste man ha här i livet.


Hockeybrud.

Igår gjorde jag hockeypremiär för första gången i livet. Barnen spelar och jag har alltid tyckt att det ser roligt ut, så jag tog helt enkelt kontakt med damlaget och frågade om man kunde få testa. Vilket gick jättebra! D var glada över att få dit lite fler spelare sa de. Men jösses jag var genomsvett av att bara få på mig alla grejer och kände mig som en mumie. Byxorna var alldeles för stora, så jag fick tejpa upp dem. Det hade varit en syn om jag hade åkt och tappat byxorna.

Jag kan lätt säga att det var bland det jobbigaste jag gjort på länge. Armarna kändes so gele och jag var helt slut i benen. Andningen var tung och jag kände spykänslor. Men kul hade jag och säkert fler med mig. De som såg på ha ha. Men skam den som ger sig om några gånger kanske jag klarar av att göra en del konster med som skulle göras. Framlänges, baklänges, hopp och spring och slänga sig ner och upp igen.

Nu ska jag se till att börja träna kondition för om det var något, som inte var med mig så var det kondisen.

Torsdag.

Har ett sjut barn hemma hoppas bara det inte är den omtalade svininfluensan. Hm inte utan att man blir lite orolig i dessa tider. Han har feber och är förkyld, men ännu har ingen annan blivit smittad. Även att jag försökt hålla mig lite lugnare än många andra. Kan känna att det är lite jobbigt att ta beslut om vaccin, även att jag i stort bestämt mig för att ta sprutan. Men det är lite jobbigt för en person som jag som verkligen hatar sprutor. Att sedan gå och göra detta i grupp känns sådär lagom roligt.

Tänker även på vilka, som ger sprutorna. Är det folk som är tagna direkt från gatan, som inte gjort detta på länge? Då är det ett som är säkert, jag vänder i dörren. Aldrig i livet!! Det är inte så att jag är rädd för smärta, utan känner bara ett obehag över detta. Vet egentligen inte varför.

Frill reaktionen

Ja reaktionen på frisyren kom kan jag lova.
-Varför frågade du inte mig innan. Jag trodde du skulle spara till långt hår nu!
- Så där kort har du aldrig haft innan.

Jösses det lät nästan som jag snudd på rakat håret. Men så var inte fallet! Kanske lite mer uppklippt bak än jag hade tänkt från början, men det växer ju ut som sagt. Han var otröstligt, var det bilden om långt svallande hår han hade framför sin näthinna. Men som sagt det är inte mannen som ska fixa krullet varje morgon och försöka få till en frilla. Har nog aldrig varit, så glad som då jag upptäckte plattångens underbara funktion. Nu är det bara så att den börjat bli utsliten, så det är dax att köpa en ny.

När jag framförde att eftersom jag blev klippt gratis, så har jag möjlighet att köpa en ny plattång. Komentaren var lite rolig ha ha. - Men nu behöver du ju ingen eftersom du inte har något hår....


Hårklipp

Igår var jag vågad igen och satte saxen i håret. Det blev nog lite kortare än förra gången, men jag vänjer mig nog snart. Om inte annat så växer det ut förr eller senare. För är det inte konstigt när man sparar håret, så växer det aldrig, men om man försöker med en frisyr så växer det massor. 

Det blir spännande att se barnens och mannens reaktion när jag kommer hem!!

Söndag igen





Igår var jag, barnen och mamma på musikcafé och blev plåtad av barnen innan vi skulle gå ha ha. Tyckte det blev lite udda kort, därför ville jag visa dem. Det var en trevlig lördag kväll, med mycket fika och musik. Barnen var också nöjda för efter fikat träffade de några andra barn och spelade fotboll med.

Nu tänkte jag slöa lite innan vi ska åka skridskor. Har lovat att följa med idag och åka en tur. Ska även se om mina skridskor blivit bättre efter jag värmt dem och försökt forma om dem. Fick nämnligen tipset om att stoppa in dem i ugnen och sedan traska runt. Detta för att få en bättre passform.

Pedagog eller inte!!

Nyss hemkommen från barnens hockeyträning och det är intressant att se. Man kan lätt se att det är skillnad på tränare och tränare. Det finns de som är som gjorda för det och sen finns det de, som föröker utöva någon form av MAKT. Eller vad man nu ska kalla det när de skriker och gormar på de stackas barnen, som knappt vet varken ut eller in. De vet bäst och det med basta!! För mig skulle det vara ett frivilligt uppdrag, som jag gav mig in i. Något som jag skulle göra för jag tyckte det var kul. Inte skulle jag gå dit och börja skrika och hota barnen om de inte lyssnade. Då kan jag förstå om gnistan svalnar och intresset försvinner.

- Nej fram med pedagogerna, det är inget man kan lära sig. Antingen är man pedagogisk lagd eller inte. För hur många lärare har man inte träffat genom åren, som inte tillfört något. Man har kommit ut från lektionen, utan egentligen veta vad man pratat om. Medan det finns de, som fångar upp och man minns massor. Alla kan lära sig bara man får rätt undervisning. Fram med positiv feedback, det tar fram de bästa egenskaperna hos våra barn.


Home

Hemma igen och känner att det snart är dax sova, ska upp med barnen tidigt. Helgen har gått fort när jag ser tillbaka, men det var riktigt tungt att åka i fredags. Det hela var inte lättare för konflikten vi hade i arbetsgruppen. Men det kändes som vi redde ut den elativt bra, men jag känner att vi saknar en chef som är på plats. Det är lätt att låta oss lösa allt själva och bara springa på möten. Men det är väl detsom är deras roll, ansiktet utåt!!
Ja ja nog om jobb nu hemma och ska njuta av ledigheten i ett par dagar..

godnatt

Morgon stund har guld i mun.

Började tidigt idag med på jobbet, så har hunnit med att ringa hem och kolla av hur det är med hockeypojkarna. Ringt mamma och berättat när matchen är idag och satt en deg på jäsning.

Kan väl känna av att jag är lite stel i kroppen efter gårdagens fys, men det blir nog bättre om jag försöker röra på mig idag med. Har inplanerat fys i eftermiddag, så jag ska försöka delta på den med.

Kan även vara stolt över att mitt löfte med att inte äta godis har jag hållt. Har ju en deal med barnen att vi äter bara en gång i veckan, men jag tänkte att jag behöver inget denna vecka.

Lördag

Snart denna dagen till ända och det har gått på bra, men är lite trött nu. Har precis ätit middag och blev helt sänkt efteråt. Men kommer väl snart in i andra andningen, efter en koppkaffe. Kan stolt säga att jag tränade, som jag tänkte på min rast. Det kändes riktigt gott och döm av min förvåning, så känner jag inget i benet trots fotbollträning. Men kondisen är inte av denna värld och det är tråkigt. Undra just om man kan få det i Julklapp?Men nu läsa en tidning och dricka lite kaffe..

Fredag = jobb

Sitter nu och laddar inför att bege mig till jobbet, men det känns oehört motigt idag. Har försökt städa upp lite här hemma, så övriga familjemedlemmar kan njuta av dagen. Känner sådan oerhörd ångest inför att åka. Inte nog med att man ska åka massa mil, sen ska man vara borta i tre dagar. Har letat efter nytt jobb, men blir bara deppig för det finns verkligen inget att söka. Jag menar verkligen INGET!

Ja vad gör man? - Det är bara tt bita ihop får man höra, men det är inte så bara längre. Man kan bita ihop till en viss gräns sen går det bara inte längre. Ja annars ska man försöka se det positiva, men vad är det?  Ja det är klart man ska vara nöjd genom att bara ha ett jobb. Men livet ser inte alltid ut så att man kan vara nöjd.

Man har en familj och barn hemma och det är med dem man vill vara. Det är dem man vill ta hand om och se hur det går i skolan och på träningen. Man villl inte vara borta i flera dagar....Vill ha nytt jobb NU.....

Ha en trevlig helg!!!

 


Sjukgymnasten

Var hos sjukgymnasten idag och hon sa att det troligen inte gick att vila bort värken. Det blir att komma  igång med olika stärkande övningar i stället. Skulle även använda mig av en värmande smörja. Men löpträning fick jag vänta med, utan raska promenader till höften har stärkts upp. Men det verkade inte vara något fel förövrigt och det känns bra. Det var väl egentligen det jag ville kolla upp. Har varit stilla sittande alldeles förlänge nu. Så nu är det bara att träna på .

Tyst i klassen eller......jobbet eller......

Jag har kommit på det, det finns ingen rättvisa i detta land. Man säger att alla ska få uttrycka sig fritt, men så är inte fallet. För man får uttrycka sig, men inte fel. Man får inte heller trampa någon på tårna och sen beror det givetvis på vem det är som uttrycker vad. Då får man titta lite närmare på herarkin, för även om man inte uttalar det högt, så går det till på det viset. Destå högre du står i rang, ju mer kan du säga. Du kan egentligen till och med uttrycka dig klumpigt, utan att någon ifrågasätter. För det gör man inte! - Ja inte framför personen i allafall, men kanske lite bakomrygg. Men när det sen kommer upp på bordet, så blir man tyst, som en mussla.

Det är detta, som kallas socialkompetens. Man ska veta hur, vad och när man utrycker sin åsikt. Och framförallt ska du veta hur högt du står i rang. Ja det vill säga när det är ndin tur att tala ut. Elller inte kanske, egentligen är det väl bättre att vara tyst!!

Man ska gärna vara med och stödja och samtala med andra när de har problem, men sedan står du där själv. Då ska du inte vara säker på att du har någon att falla tillbaka på. Du känner tystnade ända in i själen och du är själv, ingen backar upp dig. Du borde snarare tänkt på detta innan. Du skulle inte sagt ditt, utan följt strömmen, hur galet det än var. Du skulle svälja, svälja och åter svälja.

Jag försökte svälja, jag tänkte att det skulle ordna sig med tiden. Bara allt fick lägga sig lite, så skulle vi få det att fungera. Vi hade bara en liten sak att komma överens om, ganska simpel egentligen. Jag trodde på det jag sa, egentligen tyckte de andra samma sak. Men det blev mothugg direkt och jag blev själv.....egentligen fattar jag ingenting. Hur kunde bollen hamna i mitt knä? - Ja om jag bara vart tyst och inte stöttat, varit neutral och inte haft en åskt. Då hade det sett annorlunda ut!




Sjukgymnast besök

I morgon ska jag försöka ta mig till sjukgymnasten och kolla upp min höft. Har haft ont i den en längre tid nu, ända sen i våras egentligen. Men då kom det i samband med löpträningen, men nu har jag inte sprungit på många månader. Ändå kvarstår problemet och har snarare blivit sämre.

Ibland har det varit bättre, men sedan kommer ett bakslag, som gör att det gör sjukr ont. Kan knappt sova på den sidan och är helt stel. Får se vad de säger i morgon...

Jobb trött



Kom hem från jobbet ikväll och kände mig allmänt tungsinnt. Denna gång handlade det inte om en boende, utan om en kollega. Vilket kan vara minst sagt påfrestande.

Ibland kan jag bli så oerhört trött och önskade att jag bara stod framför en maskin och skötte mitt jobb. Jag skulle skruva in x antal skruvar och sen var det bra med det. Genom att jobba tillräckligt effektivt, så skulle jag få beröm och uppskattning. Man skulle slippa alla antagande och spekulationer om att man utförde sitt jobb bra eller dåligt. Ett sett skulle vara det rätta och lönen skulle baseras på det. Då skulle jag slippa att försöka få en grupp, som fungerade. Vare sig man vill eller inte. Försöka hitta de rätta uppgifterna som skulle synas i lönen, utan tryckt lite på det jag gjorde.

Inget skulle handla om att försöka framhäva sig själv eller försöka få andra att tro att man var bättre än någon annan. - Nej jag skulle bara jobba på och sköta mitt. Vi skulle träffas över en kaffe på rasten och sedan jobba vidare.

Men frågan är om det är jag? Skulle jag stå ut med det eller skulle jag få panik på ostimulans? Hm egentligen, så skulle man jobba ett tag på varje ställe och på så sätt ha kvar hungerkänslan.

En kurs i mirakler

Är det någon som vet eller har hört talas om en kurs i mirakler. För mig känns detta väldigt skumt. Vad jag har förstått, så lär man ut att vi lever i en drömvärld. Det vi ser och upplever är inte vekligt utan drömmar. Har själv läst lite i boken, men känner mig bara förvirrad av denna bok. Det står mycket i psykologiska termer, som  sedan kopplas ihop till Gud på ett märkligt sätt. Lite New Age inspirerat tror jag, men skulle gärna vilja veta mer!

Jag är ansvarig för det jag ser.
Jag väljer de känslor jag upplever, och jag bestämmer det mål jag vill uppnå.
Och allt som tycks hända mig ber jag om, och får som jag har bett

(Ur En Kurs i Mirakler, T-21.II.2:3-5)


Godis ätandet.



Nu är gårdagens godis och läsk drickande förankrat hos alla, hm eller nästan. Lillkillen påminde pappa när han skulle ha en läsk med sig till jobbet. Det får du INTE, sa han. Det är inte helg nu! - Nej ja just det blev svaret, det får bli mjölk då. Men såg sedan på morgonen att han hade glömt mjölken, så det fick väl bli vatten.

Barnen går in för det till fullo och tar upp olika exempel om det är kalas eller om andra bjuder. Men är det kalas, så kom vi fram till att det var annorlunda. Det blir ju inte, så kul om man ska få tacka nej till godispåsen där. Ja sen gäller det bara för mig att hålla på detta med på jobbet. Där det alltid finns godis. Men nu är det bestämt och jag kommer vara benhård mot mig själv. Det får bli frukt om man blir sugen på något.  Har klarat att lägga av tidigare. Äter man mindere, så minskar ju sötsuget och man blir piggare. Så idag när jag lämnat barnen ska jag bege mig till gymmet och ta min uppgift på allvar. Även min framtida hockey träning.....

Vad tandläkare kan ställa till det.




Vad duktig man blir efter ett tandläkarbesök. Är det inte så att om något kan orsaka ångest, så är det just tandläkaren. Jag var nämnligen där i dag med stora sonen och det räcker för mig att bara känna lukten, så kryper ångesten fram.  För om man inte borstar tänderna noga annars, så gör man den 100 gånger bättre innan man ska dit. Precis som det skulle hjälpa! Har nu inte haft egna hål på några år, men fått laga gamla lagningar och det är ingen rolig upplevelse. Inte nog med att det är obehagligt, det kostar pengar med.

Vi tog ett gemensamt beslut idag, jag och sonen; bara godis en gång i veckan och det gäller även läsk. Saft dricker vi inte när vi är törstiga, utan då blir det vatten. Men eftersom steget inte är lika stort för mig, eftersom jag inte dricker saft och läst, så fick jag en större uppgift. Jag lovade att jag skulle testa att köra en hockeyträning. Även att jag kommer vara skit nervös innan. Jag ska inte fega ut, utan en gång ska jag köra och sedan se hur det går. Har kollat upp det och de säger att det även finns nybörjare med, så jag kan ju inte mer än göra bort mig fullständigt och då får jag väl bjuda på det.

Det var en bra deal tycker jag, även att jag själv fick ta på mig lite mer än jag från början tänkt. Men det ska väl kännas för båda. Vi ska även påminna varandra om denna övrenskommelse, så den inte faller bort.

RSS 2.0