Om min tro



När det gäller att komma ut som troende, så får man nog vara beredd på att bli påhoppad av omgivningen. Detta eftersom det inte är riktigt accepterat att tro på Jesus. För det är ju just vad vi kristna gör. Vi tror inte på "någon" högre makt av något slag, utan just Jesus. En man som levde för över 2000 år sedan och som gav sitt liv för oss, för att vi ska få evigt liv. Detta budskap sticker i många människors ögon, man vill inte riktigt ta till sig det. Det är mer accepterat att tro på stenar och kristaller än på Gud. Många människor tror på "något", men detta något är väldigt svår definerat. Oftast handlar det inte om den Gud som det står om i bibeln, utan något annat. Det är som det är pinsamt att säga att man tror på Gud, därför använder man sig av något. Jag tror också att många människor hoppas på att det finns en Gud och ett liv efter detta.

"De rättfärdiga avskyr den som gör orätt,
de ogudaktiga avskyr
den som lever själv". (ord 29:27)

Det krävs att leva ett kristet liv, man måste se på hur man lever sitt liv. Vad är bra i mitt liv och vad måste jag ta bort. Är jag beredd att göra det? Tror jag på Gud, då bör jag hela tiden ha en längtan till att komma närmare honom. Något som jag tror kan vara svårt, eftersom vi inte är så beroende av Gud, vi har det ganska bra ändå.

Jesus säger att det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för en rik att komma in i himlen.

Det finns saker i mitt liv, som aldrig hade kunnat ordna upp sig om jag inte hade haft Gud. Jag hade gett upp honom och förkastat han. Jag frågade gång på gång varför han inte kunde hjälpa mig, varför lämnade han mig i detta elände. Jag hade inte längre någen egen kraft att  ta mig fram med, utan jag sa bara att jag ger upp nu. Om det finns en Gud, då är det dax att du griper in. För själv klarar jag inte detta!! Och mitt i detta så kom ett sånt lugn över mig, det var som en värmekälla som strömmade genom kroppen.

Många kanske säger att det är ödet eller rena tillfälligheter. Men det är väl just det som är en del av skillnaden, jag tror att det var Gud som hjälpte mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0