Tankar idag

De som känner mig skulle inte tro sina ögon om de nu såg mig. Igår gick jag ner i förrådet och letade upp min mormors stickor, som jag fått ärva efter henne och åkte och köpte garn. Fick nämnligen för mig att jag skulle sticka en halsduk, tänkte då att det var lagom enkelt. Det var ju ganska många år sedan sist jag fick för mig något sådant. Vet att jag som barn ibland var hos mormor och stickade och då tyckte jag det var kul. Även att jag inte hade bästa tålamodet, utan hon ibland fick sticka klart det jag påbörjat.

Det kunde också verka lite töntigt att sticka och virka då, så man fick hålla lite tyst om det. Tänk vad viktigt det är vad andra tycker och vad mycket man går misste om i livet för man ska känna av vad andra förväntar sig av än. Ibland önskar jag att jag hade kunna leva om ungdomsåren. Då hade jag gjort vissa saker annorlunda, jag hade önskat att jag hade haft ett annat självförtroende och inte brytt mig så mycket om andra. Jag hade haft de kläder jag tyckte var fina och jag hade kämpat på gympan för jag tyckte det var kul. Men i stället gjorde jag det som förväntades av mig. Jag hade kläder som alla andra, ville absolut inte sticka ut och jag larvade mig igenom gympa lektionerna. För det var fånigt! Idag tycker jag kläder är kul, jag köper det jag vill och bryr mig inte så mycket om andra.  Träning har varit en av mina pasioner genom livet när jag blev äldre. Har som vuxen upptäckt nöjet med bollsport vilket jag hatade som barn. Vad konstigt egentligen.......Jag är inte så duktigt på det, men med en envishet och vinnar mentalitet, så kommer man långt. Tänk om jag kunnat använt den till något positivt som barn. Som sagt tänk om OM inte hade funnits.

Men det är det som varit nu lever vi i nuet och jag ska försöka få ihop en glittrig halsduk, som sonen valde färgen på. Och ser man på livet, så är det inte så dumt ändå, det gäller bara att hitta guldkornen bland grusen. Livet är för kort för att klaga sig igenom. Jag minns att när jag var i tonåren, så tänkte jag på folk över 30, som jätte gamla. Det var som livet var slut, men tänk så mycket man lär sig på vägen. En väg som vi alla kommer att gå själva, där valet är en del av det. Vi får hela tiden välja hur vi ska ha det. Lever vi inte som vi vill, då är det bara vi som kan göra förändringen.