Möt mörkret för att se ljuset



Först när det är tillräckligt
mörkt kan du se stjärnorna.

"Ur askan och in i elden"
är också något jag tänker på ibland. Tankarna går till en person jag känner väl, som flyr från ena punkten till den andra. I hopp om att det ska bli bättre, men oron kommer i fatt och han blickar tillbaka. Det var nog inte så illa innan trots allt!

I det läget tänker jag minnet är bra men kort. Det var verkligen illa, det sa du högt och tydligt. Du kunde inte tänka dig stanna en minut till, utan var tvungen att resa vidare. Och du reste vidare, utan närmare plan. Det fick bli som det blev sa du. Ett par varnande ord fick du på vägen, men det kändes inte som de riktigt nådde fram. Utan du svarade -det kommer att ordna sig! En replik som jag/ vi hört några gånger nu. Men faktum är att det ser inte ut att ordna sig denna gången heller.

Så min fråga lyder VARFÖR, varför kan det aldrig ordna sig för dig. Är det inte dax att det händer något, så det blir slut på dessa resor och oro. Så finns en Gud och han är god, då borde han allt ingripa NU!

För den sorg jag såg i blicken kunde inte döljas. Även om du försökte låta positiv, så lös det igenom.

Du mötte mörkret ännu en gång. Genom att ta dig till en plats där det var ett kaos. Jag försökte varna dig och fler med mig, men du var hoppfull. Men nu i efterhand förstår jag inte vad du sökte. Jagandet efter Mer är det melodin. Du hade inget att förlora, jag vet. Men jag orkar inte höra detta mer, förlåt!
Hoppas du kan få den hjälp du behöver och den kan inte vi hjälpa dig med. Inga pengar i världen kan få dig i balans. -Nej det måste ske ett under!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0