Agg mot kristna
Men hallå, är det att vara kristen eller är det något annat? Det händer saker innom kyrkovärden och genast slås det på stora trumman och folk nickar ja ja det är ju väntat. De fick rätt! Ja sanningen är den att så fort man har med människor att göra, så blir man besviken mellan varven. Det kommer alltid vara så att ingen på denna jord är perfekt, men man hoppas att när man som uttalad kristen lever ett värdigare liv. Man ska inte falla i samma fällor som de okristna, man ska vara ett föredömme för andra. Människor ska se en skillnad, utan att man behöver uttala den. Man ska stå fast vi just sina ideal och inte falla in i världens.
Jag har många gånger slagit mig blodig i diskussioner om vad som förväntar sig av en kristen. Jag tycker inte att man som kristen ska supa sig full på krogen, leva som sambo, prata illa om andra eller ljuga. Nej varför inte undrar du? Är alkohol något uppbyggande, mår man bra av att berusa sig, kan man stå för sina handlingar då man dricker? Ibland kan jag uppleva att människor har lättare för att skaffa barn än att gifta sig. Det är väl egentligen ett större steg att skaffa barn än att gifta sig, eller? Ja och så lögner, vem mår bra av dem, varken den som ljuger eller de som är inblandade. Man blir inte större av att reducera andra.....
Men är det just då människor inte lever som man bör som kristen, som andra retar sig eller är det på dem som lever för präktigt. Handlar det då om någon slags avundsjuka, de har hittat en mening med livet som jag själv saknar. Det där tomma hålet har fyllts med något. Ja detta något som är just Gudskärlek..........en kärlek som inte tvingar sig på någon människa, utan som är helt frivillig.
Till sist sök först Gudsrike och hans rättfärdighet, så skall resten tillfalla dig.
Är inte själv aktiv kristen men kommer från ett kristet hem och har således kvar många av de åsikter som du i inlägget tar upp. Jag tar ofta kristna och dess värderingar i försvar men påfallande ofta resulterar samtalet, diskussionen i en ren hatkampanj från mina kompisars sidor.
Detta har fått till följd att ämnet inte går att tala seriöst om och i viss mån har även relationen till de mest ateistiska vännerna försämrats avsevärt.
Jag undrar ofta vad det är som gör att människor inte klarar av att acceptera att andra människor är kristna. Vad är det som gör deras hat så starkt. Tänkt om alla skulle har ett sådant hat mot någon annan grupp i samhället, det skulle leda till något mycket hemskt tror jag.
Även om människor inte "vill vara" eller är kristna så hade jag hoppats på att de inte var så negativa till att andra är det.
Hata är ett starkt ord.
Att vara ödmjuk är en dygd.
Det händer saker inom kyrkovärlden, ja, liksom i resten av världen finns där människor. Men har man valt att representera en sådan sak som kyrkan, och därmed tagit ställning till vad kyrkan står för, då ska man bete sig som folk- ungefär som du skrev. (Jag antar väl att du också tänker på det som skrivits de senaste veckorna om påven och resten av de katolska "vännerna". Jag tycker att detta är mer än en besvikelse, trots att jag inte är kristen.)
Du skrev också att du inte tycker att man ska leva som sambo när man är kristen. Utan att verka otrevlig eller något i den stilen. Vad har du för problem med det? (Din text var en aning missledande för mig). Vad har egentligen samboliv och dyl. med religon att göra? Religion är väl ändå något som finns inom dig?
Jag kan nog vara lite rörig i mina tankar och formuleringar ibland. Tänker att ibland kan jag uppleva att steget till att gifta sig är större än att skaffa barn. Låter kanske konstigt, men om man vill leva med någon vad gör det så svårt att gifta sig. Är det en kostadsfråga eller vill man ha en smidigare väg ur, om det nu inte skulle hålla?
Kan ju själv säga att jag själv gjorde allting i fel ordning, om man nu kan uttrycka sig så, blev sambo, skaffade barn, förlovade mig och till sist gifte jag mig. Men om man nu ska leva enligt bibeln, så ska man gifta sig först. Vilket kanske låter gammalt och antikt i många öron, men egentligen är sunt.
Att lova varandra att leva ett liv ihop inför Gud, är starkare än att välja att leva som sambo. Älskar man varandra varför kan man då inte ta steget fullt ut?
Ja då kommer kanske frågan, varför jag inte gjorde det?
Äktenskapen är mellan paren och Gud, vilket är starkare.
haha visst vet du att en samling människor på mer än 10pers i en byggnad kalssas som sekt i sverige hehe de kan man då tro folk har fått för sej hahah
