vuxen konfirmation
Var på vuxen konfirmation i dagarna, vilket var riktigt kul. Det var flera år sedan jag var i svenkska kyrkan, så man är inte riktigt van vid detta upplägg. Det va tur det stod i informationshäftet alla gånger man skulle ställa sig upp och sätta sig ner. För det var en massa gånger man skulle göra det.
Funderar lite över skillnaden på stadskyrkan och frikyrkan. Det jag kan säga på en gång är att det är mycket mer uppstakat i stadskyrkan. Jag skulle nog tröttna efter några gånger, eftersom jag upplever det stelare, men jag kan förstå om man känner att det är för rörigt i frikyrkan. Man känner sig nog mer avslappnad där kan jag uppleva. Man ber inga böner från ett papper, utan det kommer fritt ut i luften.
Det finns inget som är fel eller rätt, utan det viktigaste är ju ändå att man trivs själv.
Jag fick ta mig en funderare, då det var nattvard på denna aktuella gudstjänst, men jag kände att jag inte kunde ta det. Jag känner att jag i daxläget är för långt bort från Gud. Jag vill så gärna, men det är så svårt att hålla fast vid det jag tror på. Jag vet vad som är bra, men ändå komer jag gång på gång bort från det......
Hur håller man fast vid den fasta klippan?
Det kan nog kännas lite tillgjort med Svenska kyrkans fasta gudstjänstordning. Men när man vant sig vid den är det en vila i att följa den. Man kan på ett annat sätt lägga koncentrationen i att vara nära Gud. Man behöver inte prestera en massa.
Gud håller fast vid dig. Grip om det. Det är han som vill dig, älskar dig. Mycket mer än du kan älska honom, tro på honom, tjäna honom.
Gud blev människa därför att han ville rädda dig. Det är Jesu död och uppståndelse som är det viktiga. Inte vad du känner. Det Jesus gjort gäller de dagar du är stark i tron likaväl som de dagar då tron är svag och flämtande.
Våga vila i det!
Det är lätt att känna sig vilse från Gud, eller att han och du inte har någon bra kontakt, nästan som att ni glömt varandra.
Testa läs koranen, den har hjälpt många.
Så sant att man inte ska gå på känsla, men ibland kan jag uppleva att jag är känslostyrd. Att jag går mycket på känsla och vad jag känner i daxläget. En känsla som kan göra att jag lever i en berg och dalbana...
På vilket sätt har koranen hjälpt många?
