En kristen gemenskap
Kan man komma som man är till kyrkan, eller måste man se ut eller bete sig på ett visst sätt för att passa in?
Finns det utrymme för alla människor eller är det svårt som ny att komma in i gemenskapen?
Formas kyrkan efter människorna som kommer eller formas människorna efter kyrkan?
Vet att jag själv funderat lite över dessa frågor, efterom jag inte är uppväxt i ett kristet hem eller gemenskap. Det är inte alldeles självklart att man känner att man blir en del av gemenskapen. Jag blev ganska besviken på kyrkan och dess sätt att ta hand om varandra. Jag hade målat upp en bild av att i kyrkan var allla "goda" och ville dra mot samma mål, men så besviken jag blev. Att som "nyfrälst" komma till en gemenskap med ett helt annat bagage än de andra blev en och annan krock. Jag ville inte bara gå till kyrkan på söndag och ropa "halleluja" och dess emellan leva som vilken person som helst. -Nej jag ville leva ut mitt kristna liv och satsa på det. Jag började med alphakurs, sen blev det vuxendop och sen blev det ett år på bibelskola. Vilken tid!! Kan verkligen säga att det var jättebra, men sen hände något. Jag tror jag började fyllas av negativa tankar och började fokusera på alla andra och tog inte ansvar för mitt egna andliga liv. Detta tog över på någotvis och kyrkan började hamna längre och längre ner på min lista.
Kommentarer
Trackback
